Att rida

Red i två veckor varje kväll. Det var som att vara på ett miniridläger då man umgicks med hästar flera timmar varje dag. Egentligen var det en ridkurs för seniorer! Hade glömt hur underbart det är att vara hästflicka/-dam. Kommer absolut att fortsätta med min återuppfunna hobby i höst.

Två första dagarna red jag på Sultan som inte tycke om andra hästar så det gällde att se till att avstånden var tillräckliga både fram och bak.

Rörlig var han dessutom i boxen. 

Sedan blev det söta Bentley en kväll.

Och tre kväller Galitsia som jag dessutom red en gång i terrängen med. Hon var en lite äldre dam, 17 år och mycket behaglig att rida på.

Dollar igen var av helt annan kaliber. Han ville inte alls lyda mig. Trots det hade han ett väldigt behagligt sätt att röra sig på.

Hästarna mina blev bara större och större dag för dag och de två sista gångerna red jag på Edge som var över 180 cm i mankhöjd. Jag tror att jag nog gillade honom bäst. Det var helt fantastiskt att gallopera med en häst som tog enorma steg. Då märktes det att han var stor!

Manteli och Pähkinä var stallets söta shettisar som aktivt deltar i hopp- och skolrittstävligar och lär vara bra på både och.

Mantelis box var jätte mörk men jag ville inte använda blixt

Och så här underbart såg det ut då jag promenerade hem om kvällarna, ute på ön.