måndag 7 mars 2011

Lihaa, kuolemaa

Kom just att tänka på att jag varit icke köttätare i 15 år denna vår. Det var aldrig ett svårt val för mig att lämna bort köttet då det ju smakar så illa (känner t.o.m. starkt obehag för fågelfän). Senare kom en etisk tanke med "i det hela".
Fisk och skaldjur äter jag däremot nog, men ganska sällan dock nuförtiden.

Det var ungefär lika länge sedan som Ile och jag var på besök hos hans fd kollega med familj. Vi satt vi kaffebordet och småpratade. Deras 3-åriga dotter satt vid bordsändan och plötsligt brast hon "lihaa!". Ile och jag tittade i smyg på varandra men föräldrarna var som ingeting. Efter en stund ropade dottern "kuolemaa!". Vi var båda som två stora frågetecken, men föräldrarna var helt coola.
Dottern hade enorma svarta ringar runt ögonen och liknade dessutom en stirrig docka. Senare fick vi veta att hon brukade vandra runt omkring lägenheten mitt i natten...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar